Lugnande besked i en orolig tid

Den rådande situationen med stängda gränser, restriktioner och begränsningar i världens alla länder medför en stor oro i mig kring våra möjligheter att kunna åka till våra barn när de föds. Kroppens minne av många år av oro och stress kickar in och med det följer hjärtklappning och tryck över bröstet. Tanken av att missa barnens första tid i livet är outhärdlig och jag försöker inte gå in för mycket i det, men det är svårt. Var man än befinner sig talas eller skrivs det om coronaviruset vilket gör det svårt att koppla bort. Även på jobbet präglas mina dagar av anpassningar till följd av viruset och planering kring åtgärder för att minska risken för spridning. Jag kämpar för att hålla ihop mig och tränar på att andas djupt men just nu vinner oroskänslorna lite mer mark än jag hade önskat. Idag har jag arbetat hemifrån för att begränsa sociala kontakter, inte av rädsla för att bli smittad utan för att jag helt enkelt behöver få vara ifred och andas.

Som en skänk från ovan fick jag i morse ett meddelande från Svitlana, som undrade hur jag mår. Hur jag mår? Denna fantastiska omtänksamma kvinna 💓Vi delade våra känslor och tankar kring situationen och det kändes skönt. Hon mår fortsatt bra och så även barnen, det finns ännu inga indikationer som tyder på en för tidig förlossning och att få det beskedet fick mina tårar att rinna av lättnad. Svitlana skickade en film på magen där man ser att barnen är precis så aktiva som hon beskrivit. "Särskilt pojken, förmodligen den framtida fotbollsspelaren." skrev hon idag, till Andreas stora glädje 😄

Även Biotexcom har hört av sig och meddelat att vi inte behöver oroa oss för barnen om de föds innan vi har möjlighet att komma dit. Deras prioritet är barnens välmående och de har redan inrättat särskilda rum där barnen kommer få allt de behöver och ha nannytillsyn dygnet runt. Naturligtvis är detta förenat med extra kostnader på 100 Euro per dygn, men för barnens säkerhet och trygghet betalar jag vad som helst. Även om vi kan känna trygghet i att barnen kommer bli väl omhändertagna försvinner inte paniken i tanken om att själva inte kunna vara där. Allt vi kan göra nu är att andas och hoppas att barnen stannar inne full tid och att vi då kommer kunna åka ner. Så måste det bara bli 💓Målbilden är en sommarkväll i juli, vi sitter på altanen med var sitt barn i famnen och njuter av varandra och den ljumma sommarkvällen. Jag längar 💖